jag börjar skolan om 1 och en halv vecka....jag har gått i stora sätra i ett år. och under det året i skolan har jag träffat en ny kompis. en jätte bra kille... oftast är jag ledsen i skolan, jag har asperger så jag tycker oftast mycket saker är väldigt jobbiga. och den klassen jag går i är en specialklass. så man kan inte smita undan om man vill. man måste göra de här sakerna som man tycker är jobbiga,bara för att lära sig och förstå att det inte är så farligt.

därför grät jag mycket och mådde pyton. men han tröstade alltid mig. han såg alltid när jag var nere.

han har hjälpt mig i genom mycket saker. han gav mig tryggheten i skolan. han brydde sig om mig. han gjorde så att skolan blev bra. det är verkligen en kille jag aldrig vill glömma. men det går verkligen inte att glömma honom. för han är så speciell. det är min bästa vän. och kommer alltid vara. på skolavslutningen var det väldigt jobbigt, för då skulle man ta förväl. och nu har han bytt klass. han gick ut nian... så nu har jag inget att se i fram i mot när skolan börjar igen...jag skulle göra vad som helst för att få ha kvar dig i klassen. bara några år till...

jag hoppa in i den klassen lite för sent. men det var så svårt att börja där.

men det är som det är. och du måste ochså få gå vidare. och jag hoppas att du får det bra i den andra skolan.

men jag kommer sakna dig här på porfyr. nu har jag ingen vän alls. vi var ju med varann hela tiden, varje dag i skolan.

kommer kännas konstigt att inte ha dig här. 

och jag tror vi alla kommer sakna dig. för du var  verkligen en rolig,omtänksam,gullig och underbar kille! 

och jag är glad över att få träffat dig, lärat känna dig.  Tack för ett underbart år med dig patrik.

nTack för ett underbart år med dig  patrik.